Kentauri-Harrastustutkimus-2021.png

Fritids- och föreningsverksamhetens betydelse i ungdomars liv

Kentauris undersökning ger svar på många frågor om ungdomars fritid.

Vad betyder fritidsintressen för ungdomar? Kompetenscentret Kentauris omfattande undersökning som kartlägger ungdomars personers fritids- och föreningsverksamhet ger svar på många frågor om ungdomars fritid.

Våren 2021 samlade kompetenscentret inom ungdomssektorn Kentauri in ett omfattande material baserat på frågor om ungdomars fritids- och föreningsaktivitet. Enkäten besvarade av 14 939 personer, av vilka största delen är födda 2002‒2007.

Enkäten genomfördes som specialtema i anslutning till Talous ja Nuoret TATs årliga enkät TAT Nuorten tulevaisuusraportti. Enkäten planerades av Kentauri och företaget Insight 360, och Insight 360 ansvarade för insamlingen av materialet. I insamlingen av materialet utfördes samarbete med grundskolor, yrkesläroanstalter på andra stadiet och gymnasier.

De bakomliggande frågorna handlade om hur ungdomars fritidsintressen och föreningsverksamhet påverkar deras utveckling och delaktighet samt vilka samhälleliga konsekvenser det medför. Eftersom materialet är omfattande och mångsidigt, ger det utmärkta möjligheter att ta fram forskningsfakta på individnivå.

De frågor som tas upp i detta blogginlägg är bara en ytlig genomgång av de analyser som materialet möjliggör. Syftet är att framöver ta fram forskningsfakta som baserar sig på detta material, såsom artiklar, examensarbeten och andra publikationer.

Det finns en hel del högklassiga data och undersökningar om ungdomars fritidsintressen. I planeringen av detta material utnyttjades frågeställningar i befintligt material, men direkta jämförelser med tidigare forskning bör undvikas, eftersom frågeställningarna i undersökningen avviker från frågeställningarna i tidigare undersökningar.

Däremot finns det mindre material om ungdomars engagemang i föreningsverksamhet. På denna punkt ger detta material en hel del ny information. Vid sidan av centrala frågor om fritidsintressen och föreningsverksamhet ger enkäten mångsidig information om ungdomars attityder och värderingar, framtidsplaner, skolframgång, familjesituation och andra bakomliggande aspekter som möjliggör djupare analyser.

Allmänt om ungdomars fritidsintressen och föreningsverksamhet

Motionsinriktade fritidsintressen hör till de vanligaste intressena bland dem som svarade på enkäten. Nästan varannan ägnade sig åt motion och 40 procent åt någon idrottsgren. Spelande (37 %) kommer på tredje plats.

I enkäten indelades fritidsintressena i 15 kategorier. Föreningsverksamhet indelades i 12 kategorier, och även här var verksamhet i idrottsföreningar vanligast. Enligt enkäten deltar fler än varannan i sådan verksamhet.

Vissa typer av föreningsverksamhet var sällsynta bland ungdomarna. Till exempel 2 procent av dem som svarade deltog i verksamhet i till exempel politiska ungdomsorganisationer, natur- eller miljöskyddsföreningar respektive kamratstöds-, patient- eller handikappföreningar. Det digra materialet ger dock möjligheter att även analysera deltagande i sådan verksamhet, eftersom 2 procent är närmare 300 personer av alla som svarade på enkäten.

Frågan om deltagande formulerades så att den handlade om deltagande i föreningsverksamhet i stället för medlemskap.

En annan fråga i enkäten handlade om vad ungdomarna ansåg sig ha lärt sig av sina fritidsintressen och sitt deltagande i föreningsverksamhet. De tre vanligaste svaren var: 1) de hade fått upplevelser av att lyckas, 2) lärt sig nytt och 3) fått nya kompisar.

Materialet ger bra möjligheter att ur flera perspektiv analysera nonformellt och informellt lärande som kännetecknar fritids- och föreningsverksamhet. I enkäten ingick också en fråga med 12 alternativ om vad som skulle få ungdomarna att engagera sig ännu mer i fritids- och föreningsverksamhet. De vanligaste svaren var: om kompisar deltog i samma verksamhet samt om det fanns mer tid och pengar. Frågan och dess kopplingar till andra variabler i materialet ger en möjlighet att analysera hur fritidsintressen och föreningsverksamhet kunde utvecklas i en mer tillgänglig och attraktiv riktning.

Ungdomars fritidsintressen skiljer sig beroende på kön

Enligt materialet skiljer sig fritidsintressena mellan flickor och pojkar avsevärt. Kreativa fritidsintressen, såsom bildkonst, litteratur, skrivande och musik, var betydligt vanligare bland flickor än pojkar.

Pojkar var i sin tur mer intresserade av dator- och brädspel samt motorteknik. De vanligaste fritidsintressena bland pojkar är fortfarande mycket könsbundna, och mångsidiga fritidsintressen, i synnerhet på kreativa områden, är mer sällsynta.

För flickor verkare det vara lättare att överskrida könsnormer inom fritidsintressen, till exempel uppgav 21 procent av de flickor som svarade att de ägnar sig åt spelande. Idrott och motion är viktiga fritidsintressen för många, och de är relativt sett lika vanliga bland flickor och pojkar. Över hälften av ungdomarna har regelbundna fritidsintressen.

Flickor deltar mer aktivt än pojkar i all slags föreningsverksamhet med undantag för pojkars mer aktiva deltagande i ”övrig föreningsverksamhet” (t.ex. frivilliga brandkårer, jaktsällskap, försvarsorganisationer). Både pojkar och flickor deltar relativt aktivt i idrotts- eller motionsföreningar, medan ungdomar som identifierar sig med något annat kön eller inte vill definiera sitt kön gör det i mindre grad.

De färdigheter som ungdomar inhämtar i fritidsintressen är rätt långt liknande, även om pojkar verkar lära sig mer språkliga och ekonomiska färdigheter på fritiden.

När ungdomars fritidsverksamhet jämförs med deras skolframgång, kan man konstatera att de ungdomar som klarar sig bra i skolan deltar aktivt i både föreningsverksamhet och olika slags fritidsintressen. Ett oroväckande resultat är att de ungdomar som inte klarar sig så bra i skolan inte heller deltar i någon organiserad fritidsverksamhet. Det är också vanligare att ungdomar med akademiskt utbildade föräldrar deltar i ungdomsverksamhet.

Hinder för fritidsintressen bland ungdomar med icke-binärt kön

Ett syfte med enkäten var att beakta och synliggöra könsmångfald genom att som ett svarsalternativ i frågan om kön erbjuda alternativen ”Annat” och ”Kan inte svara”. De som svarade kunde med andra ord definiera sitt kön på annat sätt än mellan den binära indelningen i kvinna eller man.

När man analyserar materialet kan man se att ungdomar med mer mångfaldigt kön tydligt skiljer sig, och dessa resultat kan även tolkas. Ungdomar med odefinierat kön ägnar sig något mindre åt regelbundna fritidsintressen än flickor och pojkar, vilket kan innebära att det är svårare för dem att hitta trygga miljöer för fritidsintressen. Skillnaden syns i till exempel idrottsintressen, som pojkar och flickor ägnar sig åt i dubbelt högre grad än ungdomar med mångfaldigt kön (pojkar 42 %, flickor 41 %, annat 23 % och kan inte svara 25 %).

På organisationsfältet deltar ungdomar med annat eller odefinierat kön mer aktivt i samhällspåverkan och mer informellt påverkansarbete än andra ungdomar. Det är glädjande att dessa organisationer eventuellt kan erbjuda ungdomar med mångfaldigt kön trygga fritidsmiljöer.

Ungdomars inlärningsmiljöer blir mångsidigare

Skolan är fortfarande den viktigaste inlärningsmiljön, men utanför skolan förekommer det allt mångsidigare mer inofficiella inlärningsmiljöer. När ungdomarna i enkäten ombads välja de inlärningsmiljöer som gav dem den viktigaste kunskapen och kompetensen när det gällde deras intressen, var samtalen med kompisar (57 %) och föräldrar (48 %) viktigare än skolan (42 %). På fjärde plats kom YouTube (41 %) och därefter andra sociala medier (40 %) och fritidsintressen (36 %).

Det vad ungdomarna lär sig i dessa otaliga informella och nonformella inlärningsmiljöer och hur detta kunde utnyttjas i högre grad, förblir dock ofta oklart. Därför gäller det att fästa allt större uppmärksamhet vid identifieringen och erkännandet av kompetens som inhämtats på annat håll.

Materialet belyser dock frågor om fritids- och föreningsverksamhet. I enkäten fanns en fråga om vad ungdomarna ansåg att de lärt sig i fritids- och föreningsverksamhet. Till exempel när det gäller idrott ansåg ungdomarna att de fått nya kompisar, lärt sig ta hand om sitt välbefinnande och ta ansvar. I kulturella fritidsaktiviteter fick ungdomarna i sin tur social kompetens och nya kunskaper. I IT-baserade fritidsintressen framhävdes problemlösningsförmåga, språkkunskaper och ekonomisk kompetens. Natur- och djurrelaterade aktiviteter verkade utveckla nästan alla efterfrågade färdigheter lika mycket med undantag för språkkunskaper.

Enligt enkätresultaten lär sig ungdomarna verkligen mycket utanför skolan – även sådant som kompletterar skolkunskaperna och förbereder för framtiden på ett mångsidigt sätt. Det finns åtminstone två utmaningar i anslutning till detta: 1) det kan vara svårt att identifiera och erkänna det som ungdomar lärt sig på annat håll, och 2) ungdomars fritidsaktiviteter och intressen varierar i största allmänhet.

Till exempel i framtidsrapporten ansåg ungdomarna att kulturintressen var en mycket rik inlärningsmiljö, medan de identifierade betydligt färre inlärningsmöjligheter i spelandet. Bland pojkar var spelandet det överlägset mest populära intresset, medan flickor spenderade mer tid på kulturrelaterade intressen. Det gäller att fråga sig i vilken mån flickornas och pojkarnas inlärningsmiljöer på fritiden skiljer sig från varandra och hur detta kan påverka till exempel skolframgången och framtidsplanerna.

Förenings- och fritidsaktiviteterna återspeglas i ungdomarnas värderingar och attityder

Enkäten innehöll också 40 attitydrelaterade påståenden som ger perspektiv på ungdomars värderingar och attityder.

När man ser på svarens summavariabler i förhållande till ungdomars föreningsaktivitet så verkar ungdomarnas uppfattning om sin livskontroll stärkas i synnerhet i idrottsföreningsverksamhet. Kulturverksamhet, till exempel teater och musik, stärker i sin tur utvecklingen av ungdomars ansvarsfullhet. Upplevelsen av delaktighet verkar stärkas något i alla typer av föreningar som togs upp i enkäten. Delaktigheten i samhället verkar vara starkast bland ungdomar som deltar i verksamhet som ordnas av idrottsföreningar, kulturorganisationer, olika intressebevakningsgrupper för unga och studentorganisationer.

Om man analyserar ungdomarnas fritidsintressen i förhållande till några attitydvariabler kan man notera att motion och idrott är kopplade till uppfattningen att ett aktivt socialt liv är viktigt. De ungdomar som ägnade sig åt läsande eller dator- eller brädspel upplevde däremot att detta inte var så viktigt.

Särskilt de ungdomar som ägnade sig åt bildkonst ansåg att människors samhälleliga jämställdhet var viktig. Motsatta attityder förekom bland ungdomar som höll på med idrott. Ungdomar som ägnade sig åt litteratur och bildkonst tog starkast ställning för att Finland och finländarna bör ha en mer öppen inställning till andra länder och deras medborgare. De som intresserade sig för motorteknik hade de starkaste motsatta åsikterna. Intressant nog är motsatsförhållandet detsamma när man ser på ungdomarnas svar på påståendet ”Jag känner mig ofta ensam”. De som ägnade sig åt motorteknik kände sig inte ensamma till skillnad från dem som var intresserade av bildkonst och litteratur.

Det som eventuellt väcker mest frågor är att ungdomarnas svar på frågorna om värderingar och attityder är könsbundna. Redan i detta skede i analysen av materialet gäller det att fästa uppmärksamhet vid frågan varför flickornas svar präglas av en liberal världsbild och pojkarnas av en konservativ. I detta blogginlägg fästs inte desto mer uppmärksamhet vid detta, men framöver kommer detta drag helt säkert att vara föremål för vidareanalyser.

Pojkarna helt klart intresserade av att spela

Enligt materialet är det uppenbart att pojkar är intresserade av att spela. I detta sammanhang avses med spelande olika slags digitala, mobila och datorbaserade spel samt också brädspel.

Spelandet korrelerar inte desto mer med skolframgången. Huruvida föräldrarna arbetar eller är arbetslösa är inte heller någon signifikant bakomliggande faktor när det gäller spelande. Däremot är könet det. Över hälften av pojkarna och en femtedel av flickorna uppger att de spelar. Spelande är också det oftast nämnda intresset bland ungdomar med odefinierat kön. Sammanfattningsvis kan man säga att de som definierar sig som flickor uppger betydligt mer sällan att de ägnar sig åt spelande än de andra könen.

Tre av fyra spelare uppgav att de spelade solo. Var fjärde spelare ägnade sig åt gruppspel. När det gäller inhämtande av information skiljer sig spelarna något från de andra. Information om det egna välbefinnandet, framtiden och de personliga intressena söker de oftare på YouTube och genom att spela jämfört med alla som svarade. Spelarna verkar å ena sidan vara självständiga aktörer och å andra sidan finns det faktorer som förenar dem.

Här presenterades några preliminära synpunkter på spelande, men fler frågor borde besvaras. Vi kommer säkert att ännu få djupare analyser av spelarnas svar.

Det här var en preliminär genomgång

Ovan presenterades material om ungdomars uppfattningar som ett smakprov på kommande analyser. Senare publiceras en artikel som går igenom resultaten mer detaljerat. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i olika fenomen och ta fram kunskap om ungdomars tänkande visavi flera teman i enkäten.

Målet är att publicera blogginlägg, mer omfattande artiklar och vetenskapliga referentbedömda artiklar. Följ Kentauris aktiviteter via olika kanaler!

Kentauris forskare

Pekka Kaunismaa

Eeva Sinisalo-Juha

Aino Tormulainen

Lauri Vaara


Artikeln har redigerats av en redaktion som består av Kimmo Lind och Raisa Omaheimo.