Ungdomar i fritids- och organisationsverksamhet, del 1: En meningsfull inlärningsmiljö

Ungdomar anser att de lär sig många slags färdigheter i organisations- och fritidsverksamhet, framgår det av Kentauris enkät om ungdomars organisations- och fritidsverksamhet.

Kompetenscenter Kentauri genomförde våren 2021 en enkät för att kartlägga vilken betydelse ungdomars fritids- och organisationsverksamhet har. Närmare 15 000 ungdomar på högstadiet och andra stadiet svarade på den. Denna text behandlar frågan om en hurdan inlärningsmiljö fritids- och organisationsverksamhet är enligt enkäten. Följande avsnitt fokuserar på hur den kompetens som inhämtats i fritids- och organisationsverksamhet kan synliggöras.

Enkäten är en del av undersökningen TAT Ungas framtidsrapport 2021 som offentliggjordes i maj. Inofficiella inlärningsmiljöer och färdigheter som inhämtats där kartlades i en separat del om organisations- och fritidsverksamhet, som utvecklats tillsammans med Kompetenscenter Kentauri. Kentauris mål är att stärka identifiering och erkännande av inlärning på organisationsfältet samt harmonisera praxis som stöder detta på nationell nivå.

Det finns allt mer olika slags inlärningsmiljöer för ungdomar utanför skolan

Enkäten visar att den formella inlärningsmiljö som skolan erbjuder fortfarande är den viktigaste inlärningsmiljön, men vid sidan av den deltar ungdomar i många slags informella inlärningsmiljöer, såsom samtal med bekanta och sociala medier. Dessutom erbjuder organisations- och fritidsverksamhet en viktig informell men dock organiserad inlärningsmiljö. När man talar om att expandera inlärningsmiljöer är det bra att komma ihåg att även ungdomarna själva expanderar sina inlärningsmiljöer utöver skolan och lärarna.

Detta beaktas dock inte tillräckligt i skolorna, eftersom endast 36 procent av ungdomarna ansåg att skolan värdesätter det som de lärt sig på fritiden och i fritidsintressen enligt enkäten. Det så klart ofta svårt att identifiera och erkänna kompetens som inhämtats på annat håll, men faktum är att ungdomar lär sig allt mer utanför skolan. En extra utmaning är att vissa ungdomar utnyttjar inlärningsmiljöer utanför skolan betydligt mer än andra.

Enligt enkäten hade 60 procent av ungdomarna regelbundna fritidsintressen. När det gäller fritidsintressen varierar inlärningsmiljöerna fortfarande mellan olika slags organisations- och fritidsverksamhet. Detta beror så klart på många faktorer, såsom familjebakgrund och utbudet av fritidsverksamhet överlag. Enligt enkäten verkar ungdomarnas val av fritidsintressen fortfarande vara rätt könsbundet. Å andra sidan gäller det att komma ihåg att ungdomar gärna ägnar sig åt samma saker som kompisarna.

Ungdomar lär sig mångsidigt på fritiden

Såsom det redan konstaterats utnyttjar ungdomar mångsidigt olika slags inlärningsmiljöer. Den första utmaningen är att ta reda på vilka de är. Den andra är att kartlägga vad ungdomar egentligen lär sig där. Därefter kan man uppskatta vilken kompetens som kan utnyttjas i den formella undervisningen och hur. Uttryckligen därför gäller det att fästa allt större uppmärksamhet vid identifieringen och erkännandet av kompetens som inhämtats på annat håll. Kentauris enkät om organisations- och fritidsverksamhet belyser dessa frågor ur organisations- och fritidsverksamhetens perspektiv. Utifrån resultaten vet vi nu i hurdan organisations- och fritidsverksamhet ungdomar deltar och vad de upplever att de lär sig av den.

De inlärningsresultat som ungdomar anser att de uppnår i organisations- och fritidsverksamhet kan enligt enkäten indelas i fyra områden: social kompetens, kompetens att organisera sina aktiviteter, stärkt självförtroende och anammande av ny kunskap. Till exempel idrott förknippades med nya kompisar, omsorg om det personliga välbefinnandet och ansvarstagande. Kulturell verksamhet förknippades i sin tur med social kompetens och inlärning av ny kunskap. När det gäller IT och handarbete låg fokus på problemlösning och språkkunskaper. Å andra sidan fanns det också fritidsintressen relaterade till exempelvis natur och djur där ungdomarna ansåg att de lärde sig olika slags färdigheter samtidigt.  Olika organisationer och fritidsintressen erbjuder med andra ord varierande inlärningsmiljöer, där verksamheten och dess innehåll naturligtvis också avgör vad man lär sig där.

De inlärningsresultat som ungdomar anser att de uppnår i organisations- och fritidsverksamhet kan enligt enkäten indelas i fyra områden: social kompetens, kompetens att organisera sina aktiviteter, stärkt självförtroende och anammande av ny kunskap.

I vilket fall som helst lär sig ungdomarna enligt enkätresultaten verkligen mycket i organisations- och fritidsverksamhet – även sådant som kompletterar skolkunskaperna och förbereder dem för framtiden på ett mångsidigt sätt. Enkätresultaten väcker dock frågor om vilken förmåga ungdomar med olika bakgrund har när det gäller att verbalisera det som de lärt sig i organisations- och fritidsverksamhet. Till exempel intressen relaterade till motorteknik verkade enligt enkäten vara en mycket mindre givande inlärningsmiljö än till exempel kulturella intressen. Det är dock allmänt känt att motorteknik är ett mångsidigt intresse med många utmaningar. Därför väcks frågan i vilken mån dessa ungdomar är medvetna om vad de lärt sig i sina fritidsintressen och hur allmänna fördomar mot olika intressen kan påverka ungdomarnas uppfattning om till exempel hur ”allmänbildande” ens fritidsintresse är.

Det gäller att uppmärksamma inlärningsmiljöernas heterogenitet i högre grad

I och med digitaliseringen har inlärningsmöjligheterna ökat, och inlärning sker över allt och hela tiden. Även ungdomar utnyttjar mångsidigt inlärningsmiljöer utanför skolan, vilket också tydligt framgår av rapporten om ungdomarnas uppfattning om framtiden. Organisations- och fritidsverksamhet utgör en väsentlig dimension som erbjuder mycket varierande inlärningsmiljöer beroende på verksamheten. I dessa inlärningsmiljöer är ungdomarna stolta över vad de lärt sig och önskar att de skulle värdesättas mer i den formella utbildningen.

Ändå diskuteras betydelsen och beaktandet av inlärningsmiljöer utanför skolan som en del av skolundervisningen förvånansvärt lite. Till exempel i regeringens utbildningspolitiska redogörelse från 2021 beaktas inte samarbete med organisations- och fritidsverksamhet i någon nämnvärd grad, för att inte tala om utnyttjande av informella inlärningsmiljöer. Frågan är helt säkert krävande av många orsaker, men knappast ökar skolans betydelse i ungdomarnas liv eller minskar den utbildningsmässiga ojämlikheten om man vänder ryggen till inlärning utanför den formella utbildningen. Däremot kan man främja en positiv utveckling genom att bygga broar mellan olika inlärningsmiljöer och hjälpa ungdomar att verbalisera och utnyttja kunskaper och färdigheter som de lärt sig i olika miljöer. I synnerhet organisationsfältet erbjuder stöd för identifiering och erkännande av kompetens.

Författare: 
Lauri Vaara, lauri.vaara@tat.fi
Eeva Jeronen, eeva.jeronen@kentauri.fi