Nuori skeittaamassa.

Dialoger om förändringar i ungdomsorganisationer, del 2

Det har skett stora förändringar i ungdomsorganisationernas operativa miljö. Vad anser organisationerna om detta?

En av Kompetenscentret inom ungdomssektorn Kentauris uppgifter är att granska förändringar i de operativa miljöerna och aktuella fenomen relaterade till ungdomsorganisationernas vardag, verksamhet och framtid. De operativa miljöerna har kartlagts bland annat genom att man ordnat diskussionsevenemang för organisationerna. Hurdana teman har tagits upp i diskussionerna? 

I vår föregående artikel Dialoger om förändringar i ungdomsorganisationer, del 1 analyserade vi diskussionsdeltagares synpunkter på förändringar i inställningen till medlemskap och serviceproduktion. I den här artikeln granskar vi hur ungdomsorganisationer ser på förändringar i verksamhetsfinansieringen och deras förmåga att förutse förändringar i den operativa miljön.

Finansiering via flera kanaler förväntas öka 

Finansieringen inom organisationssektorn har på sistone varit föremål för relativt kraftig turbulens. I synnerhet diskussionen om Veikkaus minskande intäkter och penningspelandets negativa effekter berör på många sätt även ungdomsorganisationer och aktörer inom ungdomsarbete i största allmänhet. Frågor om penningspelsrelaterade intäkter, källor och etiska aspekter samt budgetfinansieringens inverkan på organisationernas autonomi har lyfts fram mer ingående först under de senaste åren, och de är invecklade och svåra. 

Uppgiften för den arbetsgrupp som statsrådet tillsatte i augusti är att utarbeta en ny modell för finansiering av verksamhet med penningspelsintäkter. Reformen införs i början av 2024. Det finns knappast någon återvändo till ett problemfritt förflutet. Förhoppningsvis är de kommande lösningarna på Veikkaus problem dock så bra som möjligt för ungdomssektorn trots att det bara finns bristfälliga alternativ.

Samtidigt pågår också ett projekt för att förnya statsunderstödet till organisationer, och dess mål är en gemensam och digitaliserad statsunderstödsprocess för alla ministerier inom statsförvaltningen. Ett centralt syfte med reformen är att främja samarbetet mellan organisationerna och statsunderstödsmyndigheterna från första början genom att tillsammans planera de samhälleliga mål som den statsfinansierade verksamheten siktar på att uppnå. Detta anses främja verksamhetens förutsebarhet och kontinuitet samt hjälpa organisationerna att i högre grad beakta förändringar i den operativa miljön. 

Evenemanget Kentauri diskuterar frågor om finansiering samt de relaterade anförandena och diskussionerna lyfte tydligt fram att ungdomsorganisationerna befinner sig i mycket olika situationer när det gäller finansiering. Många ungdomsorganisationer har problem med att förutse finansieringen via sin verksamhet och påverkan. En utmaning är till exempel hur olika förändringar i finansieringen påverkar frivilligverksamheten. När det gäller finansiering är diskussionen om Veikkaus förändrade finansiering dock endast en aspekt – om än principiellt viktig. För en del och i synnerhet för mindre organisationer är sökandet av finansiering ett ständigt stressmoment, som inte alltid möjliggör en stabil och systematisk verksamhetsplanering. För mer etablerade, solventa och större föreningar och organisationer kan läget dock vara helt annorlunda.  

Alla som deltog i diskussionen förväntar sig att finansieringsmodellerna kommer att bli ännu mer varierande och att finansieringen kommer att basera sig på flera källor och fluktuera mer. Detta innebär till exempel att organisationerna måste öka sin egen finansiering, evenemangsintäkter, privat medelanskaffning och projektfinansiering samt samarbete med företag. Sådana förändringar i finansieringen förutsätter mångsidig prognostisering och varierande finansieringsinsatser samt insamling och användning av ekonomiska buffertar.

Ökar finansiering via flera kanaler byråkratin?  

Enligt diskussionen är ett hinder för finansiering via flera kanaler att det finns gränser mellan olika sektorer (ungdoms-/motions-/kultur-/social- och hälsosektorn), där finansiärerna inte nödvändigtvis tillåter samarbete på bred basis. Väl utfört arbete inom en organisation ökar eller säkrar inte nödvändigtvis finansieringen, vilket för sin del kan ha en negativ inverkan på utvecklingsarbetets planmässighet och långsiktighet inom organisationen. Även den byråkratiska finansieringen (i synnerhet ESR-finansiering) och kraven på ”professionellt sökande av stöd” ansågs vara belastande för små föreningar. Administrationen av finansieringen via flera källor ansågs vara tungrodd, och i extrema fall upplevdes de relaterade åtgärderna med mångdubbel rapportering rentav inverka negativt på verksamheten. 

Den byråkratiska finansieringen leder inte alltid till en effektiv verksamhet. En del ansåg att verksamhet som inte är bunden av offentlig finansiering – föreningars konventionella fritids- och medborgarverksamhet – kan medföra efterlängtad frihet i verksamheten som inspirerar aktörerna. Ett framtida ”skräckscenario” som togs upp är att vi kommer att få professionella aktörers organisationer som fungerar med offentlig och projektbaserad finansiering och att den fjärde sektorn och så kallade fria aktionsgrupper samt informell frivilligverksamhet framöver kommer att fungera som oaser för frihet och levande verksamhet på gräsrotsnivån.  

Organisationernas förebyggande verksamhet är viktig  

Av diskussionen framgick det att organisationer av olika storlek har mycket varierande möjligheter att få synlighet och finansiering. En riskfaktor är att starka organisationer kommer att stärkas ytterligare, medan små och nya aktörer inte längre kommer att klara sig på samma sätt som tidigare. En stor fråga är således om det kommer att finnas rum för små aktörer inom ungdomssektorn.  

En stor fråga är om det kommer att finnas rum för små aktörer inom ungdomssektorn? 

Samarbete kan vara en lösning. I synnerhet när det gäller EU-finansiering kan samarbete spela en central roll, och även finansiärerna välkomnar det. Det får dock inte förhindra intressant sektoröverskridande samarbete och satsningar på frivilligverksamhet. Dessa utmaningar är också kopplade till redovisning av verksamhetsresultaten, vilket i synnerhet finansiärer lägger vikt vid i dag.  

Kriterierna för resultaten inom ungdomssektorn och även mer allmänt inom ungdomsarbetet får dock inte tas bort från förebyggande verksamhet, ansåg deltagarna. Förebyggande verksamhet främjar på många sätt ungdomars sociala och samhälleliga kompetens och kunskap. Ungdomsarbete kan inte enbart betraktas som reaktivt arbete. 

Kompetens relaterad till prognostisering möjliggör förändringar  

Utöver finansieringens framtid lyfte deltagarna fram läget för och behovet av prognostiseringskompetens i ungdomsorganisationer. Prognostiserings- och framtidskompetens har ju under de senaste åren blivit en sorts trend, och det råder i sig ingen brist på olika slags prognos-, strategi- och scenarioverktyg. Snarare är utmaningen att hitta lämpliga verktyg för organisationer av olika storlek eller kanske i ännu högre grad tankemodeller som på olika sätt kombinerar prognostisering, bedömning och visioner.  

Utgångspunkten för ungdomsorganisationerna är ju redan i sig fin: om någon så är det de som har en enorm potential att föra samtal med ungdomar om framtiden, eftersom de är framtiden. Under diskussionen togs det upp att prognostiserings- och framtidskompetens inom ungdomssektorn uttryckligen kan anses handla om att förbättra världen. Prognostisering kan ses som ett sätt att beakta och utveckla bättre möjligheter för andra människor, även på ett globalt plan. Den kan ses som tro på att saker och ting kan förändras genom påverkan.  

Förändringskraften kan upplevas på ett omfattande plan. Inte endast i ungdomsorganisationernas verksamhet, utan även mer allmänt i informell frivilligverksamhet och samarbete mellan alla åldersgrupper. Många organisationer utför aktivt sådant arbete. Till exempel Osallisuuden osaamiskeskus, som administreras av Nuorten Akatemia, främjar och utvecklar unga personers delaktighet och påverkningsmöjligheter i samhället. I sin verksamhet utnyttjar kompetenscentret fokusgrupper, workshoppar, servicedesign, idélaboratorier, experiment och spelutveckling relaterade till ungdomar. Många aktörer inom ungdomssektorn pejlar framtiden också mot den aktuella ungdomsundersökningen. 

Framtidsarbete kräver eftertanke och tid 

Det framgick också under diskussionen att organisationer av olika storlek och i olika regioner har sin realistiska syn på prognostiseringskompetens, vilket också togs upp i diskussionen. Större organisationer kan bättre beakta stora samhälleliga och även globala trender, medan tiden i mindre organisationer kan gå till att få den dagliga verksamheten att rulla på rent konkret. I större organisationer måste man dock kanske mer ofta än i mindre organisationer strategiskt välja om de borde möta framtiden med fokus på sina organisationsstrukturer och mål eller mer på ungdomars och unga frivilligas villkor.  

Även därför är det viktigt för organisationer att fråga sig hur de kunde utföra sitt arbete mer förutseende och proaktivt. Alla borde ha rätt och möjlighet att inrikta verksamheten med blicken mot framtiden. Även små organisationer och deras anställda och frivilliga kunde i högre grad delta i framtidsarbetet.  

På basis av diskussionen kräver sådant prognostiserings- och framtidsarbete dock tid. Det måste också finnas tid för eftertanke, möjlighet att tolka, diskutera och verbalisera saker och ting – tid för dialog och förståelse för framtiden och framtidsmöjligheterna.  

Sari Huttu och Kimmo Lind 

Författarna är lektorer vid Humak, och de fungerar som sakkunniga på Kompetenscentret Kentauri.  

sari.huttu@kentauri.fi   
kimmo.lind@kentauri.fi 
 

Källor:  

Hyvis-Veikkauksesta tuli pahis, silti uusi laki vahvistaa monopolia (Yle 7.9.2021) 

Järjestöjä koskevat valtionavustuskäytännöt 2021. Ehdotukset niiden kehittämiseksi ja yhdenmukaistamiseksi. (Valtiovarainministeriön julkaisuja – 2021:27. Viitattu 9.9.2021)  

Rahapelitoiminnan tuotot (Opetus- ja kulttuuriministeriö) 

Nuorten akatemia: Osaamiskeskus 


För redigeringen av artikeln ansvarar en redaktion, som består av Pekka Kaunismaa, Raisa Omaheimo och Eeva Sinisalo-Juha.