Finansieringen till organisationer på ungdomsområdet har minskat

Med enkäten Nuorisoalan järjestöt NYT! tog man reda på fakta om ungdomsarbetsorganisationer i Finland. Enligt enkäten har finansieringen till organisationer på ungdomsområdet minskat och samarbetet mellan aktörerna ökat. Finansieringen har minskat för organisationer av alla storlekar.  

Nuorisoalan järjestöt NYT!-forskningspublikationen, som gavs ut i december 2021, sammanställer information om organisationer på ungdomsområdet och deras arbete. Det är det mest omfattande materialet om ämnet hittills: enkäten besvarades av 80 riksomfattande organisationer och 21 regionala organisationer samt 85 lokalorganisationer.  

Den minskade finansieringen syns i minskat ungdomsarbete 

I enkäten kom det fram att finansieringen minskat i alla storlekar av organisationer på ungdomsområdet. Särskilt i lokalorganisationerna har finansieringen minskat från två håll: den minskade finansieringen från kommunerna har minskat det ungdomsarbete organisationerna har ordnat som köptjänster i kommunerna, men dessutom får många organisationer mindre allmänt understöd för sin verksamhet.  Den minskade finansieringen har enligt enkätresultaten inte ett direkt samband med om finansieringen fås exempelvis i form av allmänt understöd, egen medelanskaffning eller stöd från stiftelser. 

75 procent av alla organisationer som svarade rapporterade att statsbidrag eller allmänt understöd hör till deras tre viktigaste finansieringskällor. Bland regionala och lokala organisationer meddelade 33 procent att statens allmänna understöd var deras primära finansieringskälla och 24 procent att det var något annat bidrag, bland andra kommunala bidrag. 

Den ekonomiska situationen för organisationer på ungdomsområdet är i medeltal ganska bra eller medelmåttig. Cirka hälften av organisationerna som svarade rapporterade att finansieringen minskat de senaste två åren. En stor del av de organisationer vars finansiering minskat de senaste två åren meddelade att deras ekonomiska situation var medelmåttig eller ganska dålig. 

Cirka hälften av de svarare vars finansiering minskat gör mindre ungdomsarbete än tidigare. Den minskade finansieringen resulterar alltså i minskad verksamhet. Sambandet mellan finansiering och verksamhet är emellertid inte helt svartvitt. Nästan en tredjedel av de organisationer som gör mer ungdomsarbete än tidigare har mindre pengar till sitt förfogande än förut. 

”Coronaåret har gjort att projekt inhiberats och verksamheten minskat och finansieringen har därför också minskat. Men att finansieringen minskat beror inte bara på undantagsförhållandena utan den sjunkande trenden har märkts redan tidigare. Minskad finansiering påverkar mängden ungdomsarbete som utförs och gör det svårare att gå med i samarbetsprojekt under verksamhetsåret, så det skulle verkligen vara viktigt att se till att resurserna är tillräckliga”, säger publikationens författare, Essi Holopainen, informationsexpert på Allians rf.  

Samarbete sporrar till utveckling av verksamheten 

I många organisationer har samarbetet med andra aktörer ökat, trots att personalmängden förblivit som förut. En tredjedel av svararna sade att de samarbetar mer än förut med andra instanser. 

Organisationer på ungdomsområdet samarbetar framför allt med den egna kommunens interna aktörer och andra organisationer. Riksomfattande organisationer samarbetar enligt enkäten mest med andra organisationer på ungdomsområdet, skolor och läroanstalter samt andra organisationer. Lokalorganisationernas viktigaste samarbetspartner är enligt enkäten skolor och läroanstalter, kommuner och myndigheter samt andra organisationer på ungdomsområdet. De regionala organisationernas viktigaste samarbetspartner är skolor och läroanstalter, kommuner och myndigheter, organisationer på ungdomsområdet samt andra organisationer. 

En intressant sak som framkom i enkäten är att ökat samarbete med andra aktörer har samband med att svararna ser ett ökat behov av att utveckla sin egen kompetens. 

“Det ser ut som att samarbetspartnernas yrkeskunskap gör att man upptäcker möjliga utvecklingsobjekt i den egna verksamheten och sporrar till att uppdatera sitt eget kunnande”, berättar informationsexpert Essi Holopainen.   

Omfattande samhällsförändringar upplevs påverka ungdomsarbetet mer än förut 

Det gångna året har varit väldigt exceptionellt på grund av coronan och det märks också i organisationernas svar. Även om man i årets enkät inte direkt frågade hur coronan påverkat ungdomsarbetet, så berättar svaren om förändringar som skedde föra året under pandemin. Nästan 60 % av svararna menade att omfattande samhällsförändringar förra året har påverkat ungdomsarbetet mer än förut.  

I enkäten ville man ta reda på hur svararna upplever att fenomen som påverkar ungdomarnas liv och ungdomsarbetet har förändrats under det senaste året. Fenomen som ökat under året var särskilt ensamheten och ojämlikheten bland unga, samt de ungas oro inför framtiden. 75 % av svararna tyckte att ensamheten bland unga ökat, 55 % att ojämlikheten ökat och 74 % att de ungas oro för sin egen framtid ökat under det senaste året. Dessutom ansåg svararna att de ungas oro inför världens framtid och miljöfrågor ökat märkbart.  

Coronaåret har också påverkat de ungas fritidssysselsättningar, deltagande och engagemang i organisationer märkbart. Av svararna ansåg 51 % att de unga varit mindre engagerade i organisationernas verksamhet och 48 % att de unga deltagit mindre i handledd hobbyverksamhet under det senaste året. Även om förändringarna inte helt kan förklaras med undantagssituationen eller mindre verksamhet ansikte mot ansikte, så har coronaåret gjort det svårare för många organisationer att nå nya unga och få med dem i verksamheten. 

”Det är oroväckande att finansieringen som ungdomsorganisationerna får har minskat, trots att aktörerna ser att många stora samhällsfenomen påverkar deras verksamhet betydligt mer än förut. Enligt svaren finns det i branschen intresse och vilja att uppdatera kompetensen i de förändrade förhållandena, men räcker framtidens resurser till att upprätthålla en verksamhet som ska främja de ungas välbefinnande?” funderar Holopainen. 

Organisationerna är intresserade av hur deras verksamhet påverkar 

En stor del av organisationerna i ungdomsbranschen samlar in information om hur deras verksamhet påverkar de ungas liv. 19 % av de riksomfattande organisationerna och 20 % av de regionala eller lokala organisationerna säger att de samlar in mycket information om ungdomsarbetets resultat och inverkan på de ungas liv. 63 % av de riksomfattande och 44 % av de regionala eller lokala organisationerna säger att de samlar in en del information. De regionala och lokala organisationerna sade oftare än de riksomfattande att de samlar in endast lite information om effekterna av sin verksamhet (27 %) eller att de inte alls gör det (10 %). 

Organisationerna förhåller sig enligt enkäten positivt till insamling av information med ett gemensamt redskap. En knapp tredjedel av svararna skulle enligt enkätresultatet vara intresserad av att prova ett gemensamt redskap för insamling av information om verkningarna. Därtill sade över 50 % av svararna att de kanske skulle vara intresserade av att prova ett sådant redskap. 

”Den vetskapen motiverar oss att utveckla redskap för mätning av ungdomsbranschens effekter. I de kommande årens finansieringsutmaningar är det viktigt att ungdomsbranschens aktörer kan påvisa vikten av sitt arbete”, säger Allians rf:s servicechef Jonna Laitinen.  

 
NUORISOALAN JÄRJESTÖT NYT! -publikation (PDF)