Hobbyer och föreningsverksamhet – Ur de svenskspråkiga ungdomarnas perspektiv

Under våren 2023 gjorde Ung företagsamhet och ekonomi NYT en enkätundersökning om ungdomarnas förväntningar gällande studierna och arbetslivet. NYT Ungas framtidsrapport öppnar tusentals ungdomars svar på dessa frågor. Undersökningen har genomförts årligen sedan 2013 under namnet ”När skolan slutar” och från 2020 under namnet ”Ungas Framtidsrapport”.  De årliga resultaten har gett trendinformation om ungdomars tankar och eventuella förändringar i dem.

I samband med Framtidsrapporten 2021 och 2023 fanns det också frågor om ungdomars tankar om deltagande i verksamhet i olika föreningar eller hobbyer. De här frågorna utarbetades tillsammans med kompetenscentret Kentauri. Ungefär 6 000 ungdomar svarade på enkäten. Totalt 678 svenskspråkiga ungdomar gav tillstånd till att använda sitt svar i Kentauris undersökningen. I den här bloggtexten tittar jag på de här svenskspråkiga ungdomarnas svar om deras fritid och hobbyer.

Vilka var de svenskspråkiga ungdomarna?

Insamlandet av undersökningsdata för framtidsrapporten har gjorts under skolarbete i högstadier, gymnasier samt yrkesläroanstalter. Största delen av de tillfrågade på högstadiet var födda 2007 eller 2008. De var 14–16 år gamla när de svarade på enkäten (tabell 1). Gällande studerande vid gymnasier eller yrkesläroanstalter var största delen födda 2005 eller 2006. De var 16–17 år gamla när de svarade på enkäten (tabell 2).

Mer än hälften av de tillfrågade var flickor och pojkar drygt 40 procent. Något mer än en procent av de tillfrågade valde något annan kön och drygt fyra procent ville inte uppge sitt kön (Tabell 3).

Den här bloggen är baserad på svar från ungdomar som har meddelat att åtminstone det andra hemspråket är svenska. Vi frågade vilka språk de använde tillsammans med mamma och pappa. Baserat på svaren använde över 70 procent också svenska med den andra föräldern, 15 procent finska och cirka 10 procent av de svarande något annat språk. (Tabell 4.)

Ungdomars deltagande i föreningars verksamhet

I enkäten hade gjorts upp en förteckning över olika föreningar som man kan delta i. Sammanlagt hade föreningar av olika slag placerats i 11 klasser (tabell 5). Överlägset flest, cirka 70 procent av ungdomarna uppgav att de deltog i idrotts- eller motionsföreningarnas verksamhet. Över 40 procent av ungdomarna har berättat att ha deltagit i församlingarnas och de religiösa samfundens verksamhet. Den höga andelen kan troligen delvis förklaras med skriftskolan eller hjälpledarverksamheten i skribateamet.

Omkring 40 procent av dem som svarat på enkäten verkar vara engagerade i kulturföreningar som fungerar på områden till exempel musik eller teatern. Nästan lika många unga deltar i ungdoms hobbyorganisationer, såsom scoutverksamhet eller 4H-verksamhet. Natur- eller miljöskyddsföreningarna, patient- eller handikapporganisationer samt verksamheten inom samhällspåverkan och välgörenhet verkar inte vara speciellt populära bland ungdomarna.

Ungdomarna ombads också välja på skalan ”inte alls viktig” – ”mycket viktig” hur meningsfullt det var för dem att ta del i verksamheten (tabell 6). Även här kan man se att deltagande i idrottssällskap och motionsföreningar kan anses som viktigaste bland ungdomar. Skillnaden mellan de andra föreningarna är tydlig. Det verkar oroande att både ungas hobbyföreningar som scouter eller 4H och politiska partiers barn- eller ungdomsverksamhet har en svag roll i ungdomarnas fritid. Mindre än en fjärdedel av de deltagande anser att detta verksamheten är viktigt. När det gäller fritidsorganisationer anser dessutom över 40 procent av dem som deltar i verksamheten att verksamheten inte alls är viktig.

Ungdomarnas hobbyer

Liksom i fråga om deltagande i olika föreningarnas verksamhet uppgjordes även en förteckning av 17 klasser över ungdomens olika hobbyer (tabell 7). Men det är bra att komma ihåg att för en ung, liksom för oss vuxna, kan vara en utmaning att skilja mellan vad som tillhör till hobby och vad till verksamhet i föreningen. Detta framgår till exempel av vad ungdomar har berättat om sin aktivitet inom motion eller sport. Dessa olika former av motion stiger både i fråga om föreningsverksamhet och i fråga om hobbyer till de mest populära. Å andra sidan deltar cirka 15 procent av de unga i natur- eller miljöskyddsföreningarnas verksamhet, men omkring hälften säger sig bedriva natur- eller djurverksamhet. Naturen och djuren tycks omfattas av någon form av självstyrd verksamhet.

Ungdomars svar riktar uppmärksamheten på betydelsen av ordet ”böcker” eller läsning. I allmänhet har man uttryckt oro över den minskade läsningen bland ungdomar. Men svaren i Framtidsrapporten visar något helt annat. Det är intressant vad ordet ”böcker” betyder för unga människor. Betyder det att läsa, lyssna på ljudböcker eller något helt annat? Samtidigt uppger endast en fjärdedel av de tillfrågade har valt som sin hobby att skriva eller blogga.

Popularitet av digitalt spelande är betydande, cirka två av tre ungdomar uppger att de sysslar med det. Det har också funnits många oenigheter om dess för- och nackdelar. Det verkar dock som att det digitala spelandet har en stark popularitet och sannolikt inte kommer att minska i framtiden.

Även i fråga om hobbyer tillfrågades de unga om hobbyns betydelse (tabell 8). Motion och idrott var överlägset de viktigaste fritidsintressena för ungdomar, cirka 70 procenten av de som utövar idrott, ansåg att de båda var mycket viktiga eller viktiga och bara omkring 10 procent ansåg att de inte var viktiga. Av de ungdomar som ägnade sig åt musik tyckte omkring 55 procent att deras hobby var viktig. På motsvarande sätt ansåg omkring hälften av dem som sysslade med motorteknik, bildkonst, böcker och natur- eller djurverksamhet att deras hobby var viktig. Däremot ansåg mer än en tredjedel av dem som sysslade med fotografering, videoinspelning eller kodning inte att deras hobby var betydande.

Ungdomar tillfrågades också om vilket sätt de tog del i sin hobby. Svarsalternativen var ensamma, i grupp, ansikte mot ansikte och on-line. Det var möjligt att välja mer en ett alternativ.

I tabell 9 nedan kan man se att de flesta ungdomar tränar ensamma. Två av tre unga som motionerar gör det ensamma. Samtidigt mer än en tredjedel av dem övar i grupp. Däremot skedde lika mycket träning av sporter ensam och i grupp, omkring 40 procent. Läsning är en hobby som man oftast ägnar sig åt ensam. På samma sätt ser ut i det digitala spelandet, ungefär hälften spelarna ensamma.

Som en grupp deltar ungdomarna oftast i aktiviteter som kulturevenemang, språkundervisning, teater och cirkus samt aktiviteter på ungdomsgårdar. Andra typer än digitala spel spelas också oftast i grupp. Uttrycket ”på nätet” användes i undersökningen. Det kunde dock ha varit en utmaning att förstå för unga. Endast bland digitala spel det hade någon roll. Att använda ordet ”online” kunde ha varit mer beskrivande för unga människor. Naturligtvis är det möjligt att ungdomar efter perioden med korona inte mera lockats av aktiviteter online.  

Vad får unga ut av sin hobby?

Den aktuella debatten om fritidsaktiviteter för ungdomar fokuserar på icke-formellt lärande. I vårens undersökning bad vi ungdomar att berätta vad de hade fått ut av sina hobbyer. Ungdomarnas svar framgår ur tabell 10. Nästan två av tre ungdomar sa att de hade lärt sig nya saker i sina hobbyer. Samtidigt endast mindre än 10 procent av ungdomarna hade inte fått ut något av sin hobby. Så i hobbyer sker det lärande. Denna undersökning tillåter oss tyvärr inte att säga vilka nya saker unga människor har lärt sig.

Att få nya vänner är också en särskilt viktig aspekt av hobbyverksamhet för ungdomar. Mer än 60 % av ungdomarna uppgav att de hade fått nya vänner. Detta är anmärkningsvärt i en tid då ensamhet bland unga människor är ett växande problem. Samtidigt hade ungefär hälften av ungdomarna lärt sig att fungera bättre i grupp. Och lika många ungdomar hade lärt sig att ta ett större ansvar. Av de saker som hade specificeras för unga är det minst troligt att de lär sig ekonomiska eller digitala färdigheter.

Hur kan man öka ungdomars intresse för hobbyer?

Det var också intressant att ta reda på vad som påverkar ungdomars möjligheter att delta i hobbyerna. Det fanns 12 olika alternativ i enkäten, vilket framgår ur tabell 11. Dessa är aktuella, exempelvis då man tänker på vidareutvecklingen av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet.

Svaren speglar ungdomarnas hektiska liv, nästan hälften av dem sa att den viktigaste faktorn var att få mer tid för fritidsaktiviteter. Det näst viktigaste för unga människor var att kunna ha en kompis med sig i verksamheten. Naturligtvis bör hobbyn också vara intressant för den unga personen. Detta är en stor utmaning, eftersom det är uppenbart att samma hobby inte kan erbjudas till alla ungdomar. För vissa unga erbjuds det intressanta hobbyer, medan det för andra inte finns några sådana hobbyer till exempel i deras grannskap. Mer än en femtedel av ungdomarna anger transport till hobbyverksamhet som en utmaning, och nästan en femtedel säger att det är en utmaning att hitta intressanta aktiviteter i deras bostadsområde. Bland de andra utmaningarna för att delta i fritidsaktiviteter nämner en fjärdedel av ungdomarna pengar. Lika många ungdomar nämner att de skulle behöva mer mod för att börja med en ny hobby.  Samtidigt känner många unga att de behöver uppmuntran från sina nära och kära för att börja. Tyvärr känner många unga också att deras svåra hemsituation hindrar dem att ha en hobby.

Några kommentarer

Betydelsen av ungdomars hobbyverksamhet har varit i fokus i den finländska debatten. Denna undersökning visar att ungdomarna själva uppfattar sina möjligheter som relativt goda. Tabell 12 visar till exempel att majoriteten av ungdomarna har tillgång till självständigt eller ledarledda hobbyaktiviteter. Samtidigt är det förvirrande att en femtedel av ungdomarna inte tar någon ställning till dessa två frågor. Det största bekymret är dock att nästan en tiondel av ungdomarna inte har tillgång till hobbyer, varken självständigt eller i ledd verksamhet. Ungdomarna tillfrågades också om sina regelbundna hobbyer. Cirka 12 % av ungdomarna uppgav att de inte hade en sådan (tabell 13). Det skulle vara viktigt att nå dessa ungdomar för att ta reda på hur de kunde få möjlighet att delta i hobbyverksamhet om de så önskar.

Vi frågade också ungdomarna vilka möjligheter de hade att tillbringa sin fritid med sina kamrater. Ungefär fyra av fem ungdomar ansåg att de hade goda möjligheter. Däremot ansåg drygt 7 % av ungdomarna att de inte hade några möjligheter att göra det. Detta väcker frågan om den ensamhet som unga människor upplever, vilket är ett stort hot mot deras välbefinnande. Mer än en tredjedel svarade på enkäten att de känner sig ofta ensamma (tabell 14).  Detta är en för stor andel.

Ensamhet bland unga är ett stort problem. Det får inte glömmas bort. Annars ger ungdomarnas svar på enkäten en känsla av att de kan delta i fritidsaktiviteter och hobbyer, samt tillbringa sin fritid på ett sätt som de själv tycker om. Det är goda nyheter. Det är upp till oss vuxna att se till att ungdomar också i fortsättningen ha möjligheter att delta i fritidsaktiviteter, antingen självständigt eller via föreningsverksamhet.

Läs mera:

NYT Ungas framtidsrapport

Texten har skrivits av Eeva Sinisalo-Juha. Hon jobbar som lektor vid Humanistiska yrkeshögskola – Humak, samt forskare i kompetenscentret Kentauri.

_{Artikkelin toimituksesta vastaa toimituskunta, johon kuuluvat Pekka Kaunismaa, Raisa Omaheimo ja Kimmo Lind.}